Vinn en uteritt!

 

Här publicerar vi vartefter de bidrag som kommer in. Vinnaren meddelas i slutet på mars

Information/bokning

 

Nu har ni på ridskolan chans att vinna en tvåtimmars uteritt!

Skicka en bild tagen i verksamheten (behöver inte vara en uteritt) och berätta om ditt bästa minne på Raudhetta genom åren.. Kan vara gammal bild.

Bidragen publiceras vartefter.

Tävlingen pågår mars ut.

Även före detta elever är välkomna att deltaga. Skicka till:

ridskolan@raudhetta.se

 

 

 

 

Mitt bästa minne från Raudhetta, som tyvärr före detta elev, är 4 timmars turen den 11 Oktober 2014.

Det blev en avbokning så vi var bara två elever (Sven Bjeren på Bliki och jag på absoluta favorithästen Adall) och sedan stigfinnaren Thomas; Emelie Kenmure på Lukke Nasi och en till tjej som stod inackorderat hos Raudhetta.

 

Underbar tur - fin natur, toppen grupp och ett härligt tempo och temperament hos hästarna och ryttarna ❤

Det kändes som ett kompisgäng som tar en tur snarare än en "uteritt".

 

Helt fantastiskt!!!

Vilket minne är det bästa? Så svårt att välja. Är det första gången jag besökte Raudhetta och kände mig välkommen från första stund? Eller ridlägren där våra ansikten sken ikapp med solen? Svårt det här. Jag väljer ändå första gången jag njöt av en galopp. Jag har alltid haft galoppskräck helt utan anledning och undvek uteritter med galopp av just det skälet tills jag av misstag bokade just en sådan. Jag bestämde där och då för att det fick bära eller brista fast jag egentligen ville sitta av och åka hem. Bliki blev min räddning. Han drog på efter de andra och i första backen blev det mantag och lodrät sits. I andra backen släppte jag manen. I tredje vågade jag lyfta ändan ur sadeln. Gissa vem som kom tillbaka som en ny människa med självförtroende och som hade fått en ny favorithäst?

 

Sedan dess har Bliki en speciell plats i mitt hjärta och jag klappar alltid om honom när han står i boxen. Inget av detta hade varit möjligt om jag inte fått lov att bearbeta min galoppskräck i långsam takt på ridskolan. Stort tack till Margret, Emelie, Julia och Louise som läst av mig och låtit mig skynda långsamt!

 

Ps. Bilden är Bliki som rullar sig efter en annan uteritt:)